Okategoriserade - Sida 3 av 5 - Hej arkitekt!

Okategoriserade

Vindsetage

Vi fick nyligen frågan om vi kan hjälpa en privatperson att inreda en del av vinden ovanför hennes etta i Stockholms innerstad, vilket vi självklart tackade ja till.

Det finns en hel del att tänka på och navigera i när det gäller inredning av vindar, inte minst när det gäller tillstånd från bostadsrättsföreningen och kommunen.

Det första steget

Det första du behöver göra är att fråga bostadsrättsföreningen om de tycker att en vindsinredning är en bra idé och om de kan tänka sig att sälja en del av vinden till dig. Finns det vindskontor på vinden behöver de ersättas med förrådsutrymmen i t.ex. källare eller liknande. Ett pris behöver sättas på råvinden. Bäst är om både du och föreningen kontaktar varsin mäklare eller värderare, och förhandlar fram ett rimligt pris.

Tyvärr kan brf-styrelser vara knepiga att ha att göra med eftersom de oftast är lekmän och har en massa annat i sitt liv. Enklast är att säga nej eller skjuta upp beslut verkar de ofta resonera. Då är det bra att ha en kunnig arkitekt med sig som kan stödja dig som beställare och föreningen, så att planeringen och genomförandet sköts enligt konstens alla regler.

Navigera bland myndighetskrav

För att utöka sin lägenhet med en del av vinden krävs bygglov. I Stockholms kommun har man tagit fram en vägledning för inredning av vindar, som kommunens handläggare förhåller sig till i sin bedömning av förutsättningarna för en inredning. Det handlar om användbarheten av den nya delen, varsamhet mot befintlig byggnad och att ställa det enskilda intresset mot det allmänna.

När det gäller användbarheten är framförallt kraven i BBR, Boverkets byggregler som behöver uppfyllas. Tillgänglighet, rumshöjd och ljud- och ljusförhållanden t.ex. På den nya delen ställs i princip samma krav som på om huset varit helt nytt. Det kan ibland upplevas som absurt att ett vindsutrymme ska vara tillgängligt för en person i rullstol, trots att det ligger högst upp i ett hus, kanske utan hiss, men det är så reglerna ser ut.

I BBR finns också skrivningar som gör att byggnadens förutsättningar och ändringens omfattning kan göra att det kan vara ok att göra avsteg från kraven. Det kan t.ex. handla om att det blir orimligt dyrt eller att kulturhistoriska värden äventyras om kraven ska kunna uppfyllas helt. Det är bygglovshandläggaren som avgör om det är möjligt att göra några avsteg från BBR, men i princip är det bra att utgå ifrån att kraven ska uppfyllas, åtminstone på den nya, tillkommande delen.

Ett vanligt argument mot inredning vi mött är att den genomsnittliga rumshöjden på vinden inte blir tillräckligt hög. Takhöjden i ett bostadsrum ska enligt BBR vara minst 2,40 m. I Stockholms kommun har man tolkat det som att minst 50% av vinden måste ha en takhöjd som är 2,40 m eller högre. På många vindar kan det vara svårt att uppnå det efter att taken isolerats.

Vill du veta mer?

Det finns många andra erfarenheter om vindsinredningar som vi gärna delar med oss av. Det är bara att höra av sig, så bokar vi ett möte. Har du redan en vindsvåning, så kanske du är intresserad av en takterrass? Det kan vi också!

Vindsetage Läs mer

Två byggrätter

Du som äger en villatomt i ett tättbebyggt område har med stor sannolikhet din byggrätt formulerad i en detaljplan. Detaljplanen visar vad, var och hur mycket du får bygga. Detaljplanen hittar du hos kommunen.

Detaljplanens byggrätt kan regleras på lite olika vis. Vanligt är en maximal yta som bygganden får uppta (byggnadsarea eller bruttototalarea), en höjdangivelse (byggnadshöjd, nockhöjd eller ibland totalhöjd), antal våningar samt taklutning.

Dessutom brukar det finnas angivet var på tomten man får bygga eller inte. För att få nyttja den byggrätten krävs en bygglovsansökan.

Men utöver detaljplanen har du ytterligare en byggrätt, bygglovsbefriade åtgärder för en- och tvåbostadshus, som istället finns formulerad i plan- och bygglagen, bl.a. de så kallade Attefallsreglerna.

Attefallsreglerna förhåller sig till en befintlig huvudbyggnad och medger en komplementbyggnad på max 30 m2 (attefallare, attefallshus… kärt barn har många namn), en tillbyggnad som är max 15 m2 och upp till två takkupor. Dessutom får enbostadshus inredas med ytterligare en bostad. Detta får göras även om detaljplanen säger något annat och är bygglovsbefriat. Sen finns såklart undantag. Vanligt är t.ex. att huset eller platsen där det ligger är av kulturhistoriskt intresse och därför släcker ut attefallsreglerna.

Den bygganmälan som krävs för att få nyttja attefallsreglerna är inte väsensskild från ett vanligt bygglov. Precis som i en bygglovsansökan krävs situationsplan, planer, sektion och fasader samt även konstruktionsprinciper. Skillnaden är framförallt att kommun och grannar inte kan ha så mycket att invända på det du gör, så länge du följer lagen. Handläggningstiden är också kortare och avgiften lägre.

Att kombinera de här två byggrätterna har i praktiken visat sig vara svårt, i alla fall när det gäller tillbyggnad och takkupor. Säg att du vill göra en tillbyggnad som är 40 m2, men detaljplanen medger bara att du bygger till 25 m2. I teorin har du då rätt att bygga till ytterligare 15 m2 enligt attefallsreglerna och komma upp i de önskade 40 m2. Men enligt gällande praxis måste den bygglovspliktiga delen först ha ett slutbesked, alltså vara färdigbyggt och godkänt innan bygganmälan för attefallstillbyggnaden kan skickas in. Du behöver alltså i princip bygga klart en yttervägg och ett tak som sedan rivs, för att sedan bygga den bygglovsbefriade delen. Orimligt, dyrt och resursslöseri kan man tycka.

En möjlig lösning skulle kunna vara att använda sig av ett så kallat interimistiskt slutbesked, att byggnadsnämnden kan lämna ett tillfälligt slutbesked på den bygglovspliktiga delen med villkor om att slutföra bygget längre fram. Det här verkar än så länge rätt oprövat och kommunerna hanterar det på lite olika vis. Ingen verkar kunna lova ett interimistiskt slutbesked. Man får helt enkelt ta det när bygget är i den fasen. Svårt att planera med andra ord.

Förhoppningsvis kommer en ny praxis med förtydliganden om detta, men tillsvidare har din villatomt två separata byggrätter med separat hantering och beslutsgång.

Två byggrätter Läs mer