Okategoriserade - Hej arkitekt!

Okategoriserade

Attefallare

Nu är det mer än 10 år sedan dåvarande bostadsminister Stefan Attefall fick ge namn åt den maximalt 30 kvadratmeter stora bygglovsbefriade komplementbyggnad han lanserade som en borgerlig lösning till att få till fler bostäder. Utan att kommuner och grannar skulle kunna förhindra det. Ökad bestämmanderätt över den egna egendomen och en möjlighet till extrainkomster för de som redan äger ett hus, var tanken. Från början var attefallaren 25 m2 men växte till 30 m2 för att den verkligen skulle kunna fungera som en självständig bostad. Då var det Per Bolund som var bostadsminister så den nya komplementbyggnaden borde egentligen kallas bolundare, men det namnet har aldrig riktigt satt sig.

Någon braksuccé som lösning på bostadskrisen blev kanske inte attefallshuset, men många har åtminstone sett sin chans att bygga sig ett gästhus. En annan variant är attefallshuset som en av de tre bostäder som krävs för att skapa en bostadsrättsförening på en villatomt. Eftersom attefallsreglerna också medger att inreda ytterligare en lägenhet i sin villa, kan en fastighet som tidigare var tänkt för ett enbostadshus göras om till en brf med tre separata bostäder. Det här är något flera mindre fastighetsutvecklare och byggföretag har sett som en möjlighet, t.ex. här i Gladö.

Här finns mer att läsa om attefallsreglerna och vilka möjligheter de ger. Vi har hjälpt både privatpersoner och fastighetsutvecklare med attefallare. Här kommer några exempel:

  • Mästarbrevet 10 – attefallshus och komplementbostadshus på en tomt i Mälarhöjden.
  • Stånddrabanten – en liten attefallare med storslagen utsikt, även den i Mälarhöjden.
  • Temperavägen i Huddinge – ett annat exempel på typen parhus och attefallare.
  • Kummelnäs 1:902 – en attefallare i souterräng, som du kan se nedan.

Attefallare Läs mer

Tillgänglighet

Den som ska bygga om eller bygga till ett befintligt hus eller sin lägenhet undrar ofta lite oroligt, behöver min bostad göras tillgänglig för en rullstolsburen nu? Det kan uppfattas lite ologiskt att den som bor på femte våningen utan hiss behöver ett tillgänglighetsanpassat badrum t.ex.

Men, vi tar det från början. ”En byggnad ska /…/ vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga” står det i Plan- och bygglagen. SCB räknar med att omkring 36 % av befolkningen har någon form och grad av funktionsnedsättning. Här döljer sig ett brett spektrum av människor med olika behov. Och majoriteten av dem sitter inte i rullstol. Men som arkitekt brukar rullstolsburnas behov ändå vara dimensionerande eftersom det ofta krävs lite mer utrymme, passagemått i dörrar, att man undviker nivåskillnader, trappor och allt för långa och branta ramper. Resonemanget är ungefär att om det är tillgängligt och användbart för en rullstolsburen är det också det för alla andra. Den som bor i lägenhet och har barn i barnvagn eller har en äldre släkting som ska komma på besök vet att det underlättar mycket om det finns hiss och inte en massa trappsteg och trösklar.

Men tillbaka till ombyggnaden. Behöver min ombyggda lägenhet eller tillbyggda villa vara tillgänglig för en person i rullstol trots att ingen i familjen sitter i rullstol? Nja. I BBR, Boverkets byggregler, står det visserligen att kraven gäller även vid ändring av byggnad, men samtidigt att det finns möjlighet till avsteg från kraven ”om det finns synnerliga skäl med hänsyn till ändringens omfattning och byggnadens förutsättningar”. Principen brukar vara att de delar som byggs om eller byggs till ska göras tillgängliga, om det inte är helt orimligt med tanke på förutsättningarna. Gör man en stor ombyggnad av en hel lägenhet eller kanske en vindinredning i ett hus utan hiss, kan kravet på hiss falla ut med hänvisning till att åtgärden är så omfattande.

När du upprörs över till synes onödiga tillgänglighetskrav får du tänka på att kanske är det du själv eller någon i din närhet som har rörelsesvårigheter om tio år. Och dessutom blir sakta men säkert den totala andel tillgängliga bostäder och hus i Sverige större i takt med att vi bygger om, bygger till och bygger nytt med ambitionen att byggnader och tomter ska vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Tillgänglighet Läs mer

Miljörum

Miljörum, soprum, avfallsrum, källsortering… kärt barn har många namn. Kanske betyder de också lite olika saker och säger också något om hur avsändaren ser på det material som de här utrymmena ska hantera. Klart är i alla fall att varje svensk i snitt producerar 449kg hushållsavfall 2022 och på något sätt ska det lämna hemmet och tas omhand.

Senast 1 januari 2027 ska alla hushåll i Sverige ha fastighetsnära insamling i separata fraktioner av pappersförpackningar, plastförpackningar, ofärgat- och färgat glas samt metallförpackningar. Detta kräver utrymme, vilket för en bostadsrättsförening i t.ex. Stockholms innerstad inte är självklart att kunna skaka fram. Det ska vara ett tillgängligt utrymme, både för de boende och dem som hämtar avfallet. Det ska finnas ventilation och helst vatten och avlopp så det går att hålla ordentligt rent. Det ska finnas ljus och kännas tryggt och säkert att använda. 

Vi fick en förfrågan från en bostadsrättsförening om vi kunde hjälpa dem med ett nytt miljörum för fastighetsnära insamling, som uppfyller de nya reglerna. De ville slippa bygga ett nytt hus för detta på sin fina gård och gemensamt hittade vi ett utrymme som var en del av en butikslokal som kunde bli ett perfekt miljörum. Detta utan en ny trist dörr i fasad eller att skyltfönster behövde tas bort. Men, en bygglovsansökan behöver göras eftersom det blir ändrad användning. Det kan givetvis vi hjälpa dig med.

Miljörum Läs mer