Ett av våra inredningsprojekt fick sin stund i rampljuset nu i veckan när det var med i programmet Vem bor här? på SVT. Roligt att de uppmärksammade de fina träväggarna. De Q-klassade takbjälkarna fick man nämligen inte fästa så mycket som en skruv i, och detta löste vi genom att med ett specialbeslag spänna fast väggarna i taket.
Vem som bor där tänker vi inte avslöja, men om du vill läsa mer om projektet kan du göra det här.
Vi fick nyligen fina bilder av Per Kristiansen på vårt projekt Koltrasten 26 i Danderyd. Förutom drömmar om soliga sommardagar vid poolen, så påminns vi om ordet byggrätt. Så nördiga är vi.
För den som äger en fastighet där det finns detaljplan, är byggrätt ett centralt begrepp som beskriver hur mycket du får bygga. Byggherren för Koltrasten 26 ville bygga så stort det gick, så vi såg till att använda i princip alla tillbuds givna medel för att utnyttja byggrätten maximalt. Lösningen var att låta byggnaden klättra upp i terrängen med stora biytor i souterräng, utkragande byggnadsdelar, terrasseringar och värmesystemet i en bygglovsbefriad friggebod. Totalt blev det mer än 250 m2 boarea och närmare 120 m2 biarea.
I den här detaljplanen var byggrätten formulerad med våningsantal, byggandshöjd, nockhöjd och största totala byggnadsarea (BYA), vilket i princip innebär byggnadens ”fotavtryck”.
Vi har blivit mästare på att få ut så mycket som möjligt av våra beställares byggrätter. Ofta vet vi mer än bygglovshandläggarna vad lagar, regler, förordningar och standarder ger för möjligheter.
En möjlighet som inte utnyttjades här var de s.k. Attefallsreglerna, bygglovsbefriade åtgärder för en- och tvåbostadshus. Attefallsreglerna fungerar som en separat byggrätt, med sitt eget regelverk vid sidan av detaljplanen. Vi får många frågor om hur man kan kombinera sina två byggrätter. Mer om det i ett annat inlägg.