Miljörum, soprum, avfallsrum, källsortering… kärt barn har många namn. Kanske betyder de också lite olika saker och säger också något om hur avsändaren ser på det material som de här utrymmena ska hantera. Klart är i alla fall att varje svensk i snitt producerar 449kg hushållsavfall 2022 och på något sätt ska det lämna hemmet och tas omhand.

Senast 1 januari 2027 ska alla hushåll i Sverige ha fastighetsnära insamling i separata fraktioner av pappersförpackningar, plastförpackningar, ofärgat- och färgat glas samt metallförpackningar. Detta kräver utrymme, vilket för en bostadsrättsförening i t.ex. Stockholms innerstad inte är självklart att kunna skaka fram. Det ska vara ett tillgängligt utrymme, både för de boende och dem som hämtar avfallet. Det ska finnas ventilation och helst vatten och avlopp så det går att hålla ordentligt rent. Det ska finnas ljus och kännas tryggt och säkert att använda. 

Vi fick en förfrågan från en bostadsrättsförening om vi kunde hjälpa dem med ett nytt miljörum för fastighetsnära insamling, som uppfyller de nya reglerna. De ville slippa bygga ett nytt hus för detta på sin fina gård och gemensamt hittade vi ett utrymme som var en del av en butikslokal som kunde bli ett perfekt miljörum. Detta utan en ny trist dörr i fasad eller att skyltfönster behövde tas bort. Men, en bygglovsansökan behöver göras eftersom det blir ändrad användning. Det kan givetvis vi hjälpa dig med.

Din fastighets gränser är viktiga att känna till om du ska bygga på den. Tomtgränsen är det du behöver hålla koll på när det gäller byggande, och ofta sammanfaller tomtgräns och fastighetsgräns. Egentligen är det inte samma sak, men i tätort och detaljplanelagda områden brukar fastighetsgränser också betraktas som tomtgränser.

Tomt- eller fastighetsgräns?

Tomtens avgränsning är inte lika självklart definierad som fastighetsgränsen. Tomt är enligt plan- och bygglagen ”ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål”. Med andra ord är definitionen är inte helt glasklar och tomtgränser kan behöva bedömas subjektivt.

Fastighetsgränser däremot markerar fast egendom och är en rättslig enhet som finns reglerad i jordabalken. Fastighetsgränserna går mellan gränspunkter som finns utmärkta på en förrättningskarta hos Lantmäteriet och brukar även finns utsatta på marken. Därför är det lättare att förhålla sig till sina fastighetsgränser, vilket ofta också görs i praktiken även när det gäller byggrätt i detaljplaner.

Det är inte ovanligt att gränsmarkeringar försvunnit med tiden eller att det finns osäkerheter om var gränsen går. Ibland har man kanske inte tyckt att det varit så noga eller viktigt, och ett staket, en häck eller ett dike har varit den upplevda gränsen, ungefär som en tomtgräns.

När det blir fel

Under våren har en nyhet om ett attefallshus i Haninge som byggts för nära allmän platsmark cirkulerat. I korthet hade man gjort en bygganmälan, där det angivits att huset skulle byggas 4,6 m från fastighetsgränsen. När huset var klart visade det sig att det istället låg 4,16 m från fastighetsgränsen. Kommunen meddelade att de är tvungna att flytta eller riva huset.

Den troliga förklaringen till misstaget är att man inte mätt från fastighetsgränsen utan till ett staket som lagts utanför ett träd som står på gränsen. Enligt definitionen ovan borde det gå att hävda att detta staket är tomtgränsen, men plan- och bygglagen säger också tomt aldrig kan ligga på allmän platsmark.

Ägarna till attefallshuset driver frågan vidare, men kommunen står på sig och menar att huset måste flyttas. Hur det än går i ärendet kan vi konstatera att det är bra att vara noggrann med sina tillstånd och avstånd till fastighetsgräns.