Kulturmiljö och nya PBL

Undantagen du måste känna till

Villa Högudden, Lidingö

Regeringens förenklingar i Plan- och Bygglagen (PBL), som träder i kraft den 1 december 2025, syftar till att minska krångel och förenkla bygglovsprocessen. Nu är det inte säkert att det blir så mycket enklare i praktiken. Särskilt inte för den som bor i en kulturhistoriskt värdefull byggnad eller miljö. Den generella friheten att bygga till, bygga attefallshus och ändra fasader, som slopas för en- och tvåbostadshus, gäller nämligen inte överallt. Du måste fortsätta förhålla dig till varsamhetskravet och förvanskningsförbudet i PBL. Dessa regler lyfts inte bort och säkerställer att byggnadens särdrag bevaras. För byggnader som bedöms vara särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt kvarstår därför kravet på bygglov.

Hur vet du om ditt hus är särskilt värdefullt?

  1. Kontakta din kommun, de bör veta. I gällande detaljplan kan områden som är utpekade som kulturhistoriskt värdefulla vara markerade med ”Q”, ”k” eller ”q”, i vardagligt tal ofta refererat till som ”k-märkt”. Många kommuner, men inte alla, har kulturmiljöprogram eller kulturhistoriska byggnadsinventeringar. En inte allt för vild gissning är att fler kommuner kommer behöva ett kulturmiljöprogram i och med den nya lagen.
  2. Sök i Bebyggelseregistret (BeBR): Kontrollera Riksantikvarieämbetets databas för att se om huset är ett Byggnadsminne eller har inventerats.
  3. Använd din egen blick: Ett hus byggt före 1945 med intakta ursprungliga detaljer kan ofta bedömas som särskilt värdefullt, oavsett formellt skydd.

Det kan vara värt att påminna om att du alltid kan söka bygglov om du är osäker. Det är egentligen det bästa sättet att få svar på om du får bygga det du tänkt!

Bild: Lidingo, CC BY-SA 3.0 https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0, via Wikimedia Commons

av Stella Reijo